Svar: Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan SOU 2025:72

Läs remiss och missiv här

Sammanfattning av remissen: 
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning med en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan och fritidshemmet. Normen ska ange hur mycket resurser varje kommun som golv minst ska tilldela sin egen skolverksamhet samt andra kommunala och enskilda skolhuvudmän. Om det inte är möjligt att införa en bindande skolpengsnorm, bör utredningen enligt direktiven i stället överväga hur skolpengsnormen kan vara vägledande. Syftet med normen är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Bakgrunden till uppdraget är att det finns betydande skillnader i hur stora resurser som olika kommuner avsätter till skolan.

I uppdraget har också ingått att se över hur ersättningen påverkas av elevers skolbyten samt att utreda ett system för finansiering av fristående resursskolor.

Utredningen bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att införa en bindande skolpengsnorm och lämnar i stället nedanstående huvudförslag:

Inför en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi.

Mot bakgrund av kommunernas ansvar att anordna utbildning, det så kallade utbudsansvaret, inför
– dels ett avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän inför varje nytt kalenderår
– dels en möjlighet att vid synnerliga skäl frångå principen om bidrag på lika villkor när tillskott ges under budgetåret.

Inför villkorade belopp, till exempel för merkostnader för resursskolor, en inriktning eller en satsning, som innebär att beloppet får förenas med villkor och kan återkrävas om huvudmannen inte uppfyller villkoren.

Sammanfattning av remissvaret:
Funktionsrätt Sverige anser att utredningen misslyckas med sitt syfte att främja en likvärdig resursfördelning, och i stället riskerar förslagen att förstärka befintliga strukturella ojämlikheter. Vi efterlyser ett tydligare funktionsrättsperspektiv och en rättighetsbaserad styrning av skolväsendet baserat på barns och elevers behov. Utredningens förslag riskerar att förstärka ett splittrat och oöverskådligt system där särlösningar ersätter nödvändiga strukturella förbättringar.Funktionsrätt Sverige anser att utredningen misslyckas med sitt syfte att främja en likvärdig resursfördelning, och i stället riskerar förslagen att förstärka befintliga strukturella ojämlikheter. Vi efterlyser ett tydligare funktionsrättsperspektiv och en rättighetsbaserad styrning av skolväsendet baserat på barns och elevers behov. Utredningens förslag riskerar att förstärka ett splittrat och oöverskådligt system där särlösningar ersätter nödvändiga strukturella förbättringar.Funktionsrätt Sverige anser att utredningen misslyckas med sitt syfte att främja en likvärdig resursfördelning, och i stället riskerar förslagen att förstärka befintliga strukturella ojämlikheter. Vi efterlyser ett tydligare funktionsrättsperspektiv och en rättighetsbaserad styrning av skolväsendet baserat på barns och elevers behov. Utredningens förslag riskerar att förstärka ett splittrat och oöverskådligt system där särlösningar ersätter nödvändiga strukturella förbättringar.

Den finansiella styrningen måste utgå från barns och elevers rätt till stöd, inte från organisatoriska särlösningar. Styrningen måste också ta sikte på att alla skolor ska vara inkluderande och tillgängliga för alla barn och elever. Vi uppmanar därför regeringen att ta ett helhetsgrepp om skolans finansiering och styrning, där barns och elevers rätt till en inkluderande och tillgänglig utbildning står i centrum – inte skolform, huvudman eller budgetmodell.