Debatt: Nationell statistik ökar närvaron i skolan
Genom att staten visar intresse för skolnärvaro ges frågan en högre prioritet. Det kan hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro, skriver flera debattörer.
Skolnärvaro är viktigt för att elever ska utvecklas mot utbildningens mål. För att säkra elevers rätt till utbildning behöver stat, kommuner och skolor ha koll på skolfrånvaron. Det behövs för att snabbt kunna sätta in åtgärder för att motverka långvarig frånvaro och för att stärka de svenska skolresultaten. I dag vet vi inte hur omfattande skolfrånvaron är, eftersom nationell statistik saknas. Flera har efterfrågat sådan och nyss kom MUCF med en rapport om unga som varken arbetar eller studerar där även de bedömer att det behövs utvecklad statistik för att komma åt orsakerna till skolfrånvaro. Nu måste regeringen, med utbildningsministern i spetsen, ta ansvar för att nationell statistik över skolfrånvaro införs.
För att veta hur skolfrånvaron ser ut krävs tillförlitlig och jämförbar närvarodata. Svårt och administrativt krävande? Nej inte alls. Varje dag går lärare in i digitala system för att registrera elevers närvaro, men tyvärr tas inte uppgifterna till vara på bästa sätt för att förebygga frånvaro. I bland annat England, Holland, Australien och många stater i USA har man länge samlat nationell statistik. Där används närvarodata aktivt för att främja skolnärvaro och minska frånvaron. Nationell statistik över skolfrånvaro är förhoppningsvis på gång även i Sverige. Skolverket har fått i uppdrag att under 2021 utreda möjligheterna för att nationellt samla uppgifter om elevers skolnärvaro på regelbunden basis. Argument mot sådan insamling har varit rädsla för ökad administration och att statistik inte bidrar till minskad frånvaro. Sådana argument håller inte.
- Närvarorapportering är ingen ny arbetsuppgift och inte ytterligare administration för lärare. Elevers närvaro registreras för varje lektion i digitala system. I Danmark, där man har nationell statistik, ställs krav på att systemen för närvaroregistrering kan föra över statistiken till nationell nivå. Helt digitalt och utan merarbete får staten den närvarodata som lärarna dagligen samlar in. Vi kan skapa liknande lösningar i Sverige.
- Nationell statistik sätter fokus på skolnärvaron. Det man talar om och mäter nationellt får uppmärksamhet på regional och lokal nivå, som till exempel behörighet till gymnasiet. Skolfrånvaro var länge en icke-fråga i skoldebatten. Nu är den på agendan men vi saknar proaktivt arbete. Skolor och skolhuvudmän har många frågor att hantera, men genom att staten visar intresse för skolnärvaro kan det få en högre prioritet och hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro.
- Närvarostatistik är en viktig del i att lösa svenska skolans problem. Mycket av den senaste internationella forskningen på skolfrånvaro har varit möjlig genom tillgång till närvarostatistik. Sådan forskning saknas i Sverige. Närvarodata kan ge kunskap om orsaker till frånvaro och underlag för viktiga förebyggande insatser. Tillförlitlig statistik på nationell nivå ger kunskap om mönster i frånvaron som kan användas för att främja närvaro och bryta frånvaro.
- Närvarodata underlättar uppföljning av insatser. Idag bedrivs många projekt och insatser för att stärka skolnärvaro. Det görs mycket bra arbete men alltför mycket genomförs utan att veta om de metoder som används ger önskad effekt. Genom att mäta närvaroproblem på samma sätt på alla skolor kan insatser jämföras vilket ger vägledning i vilka som har hög sannolikhet att hjälpa eleven tillbaka i skolgång. I nuläget definierar och mäter skolor och huvudmän närvaroproblem på olika sätt och har egna gränser för vid vilken omfattning av frånvaro som man agerar.
Skolnärvaro är en fråga om både demokrati och mänskliga rättigheter. Det är också en barnrättsfråga. Skolfrånvaro drabbar barnen på flera sätt. Förutom att skolan ger utbildning och öppnar vägar för framtiden är den hälsofrämjande. Det är också en social arena där kontakter etableras. Att inte vara i skolan innebär oftast motsatsen. Därför är det mycket viktigt att skolorna tidigt identifierar frånvaro, analyserar den och sätter in åtgärder.
Kunskap om skolfrånvaro borde vara en självklar parameter för att utveckla och stärka de svenska skolresultaten. Forskning från bland annat John Hopkins universitetet, Pisaundersökningar och kommuners sammanställning av närvaro i relation till betyg visar att hög närvaro har samband med bättre skolprestationer.
Med de stora problem Sverige har med resultaten i skolan är det både orimligt och mycket oroväckande att vi inte vet omfattningen av skolfrånvaron. Vi är därför mycket glada över beslutet att Skolverket ska undersöka möjligheterna för att kontinuerligt samla nationell statistik över elevers frånvaro. Tidigare undersökningar av skolmyndigheterna har bara undersökt ogiltig frånvaro, men i år genomför Skolverket en undersökning som även mäter den giltiga frånvaron, som är många gånger vanligare än ogiltig. Även det är mycket positivt. Det är dags att de som har ansvar också tar ansvar: riksdag, regering, kommunala och fristående huvudmän! Skolfrånvaro är viktigt att följa upp på alla nivåer, eftersom missad undervisning har negativ effekt på elevers skolresultat och hälsa oavsett orsak.
Aggie Öhman
Prestationsprinsen, författare till Skolans tomma stolar
Malin Gren Landell
regeringens tidigare utredare på skolfrånvaro
Marie Sten
första vice ordförande Funktionsrätt Sverige
Barbro Ronsten
förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, ordförande i ESF projektet SECiSo 2.0
Johan Abrahamsson
utbildningsdirektör, Södertälje kommun
Jenny Stanser
verksamhetschef grundskolan, Södertälje kommun
Lina Axelsson Kihlblom
förvaltningschef BUF, Nynäshamn kommun
Ulf Carlsson
grundskolechef, Hudiksvall kommun
Anne Jeanson
avdelningschef centralt skolstöd Örebro kommun
Berit Olsson
enhetschef Centralt skolstöd Örebro kommun
Christian Kokvik
skolchef, Nora kommun