Debatt: Vi kräver en ambitionshöjning #respektförrättigheter

Regeringen flaggar för en historiskt kraftfull budget, men kommer funktionsrättsfrågorna och de ökade klyftorna i samhället att adresseras? Bilden av vad som behöver förändras delas av de 110 organisationer i civilsamhället, som nu valt att ställa sig bakom rapporten ”Respekt för rättigheter?”, skriver Elisabeth Wallenius på altinget.se

Nu vill vi väcka regering, riksdag och andra makthavare som ansvarar för att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som varit gällande i Sverige sedan 2009.

Vi kan inte vänta längre, därför lanserar vi i dag kampanjen #respektförrättigheter, som 110 organisationer står bakom. Rapporten ”Respekt för rättigheter?” utgör civilsamhällets granskning av hur Sverige uppfyller funktionsrättskonventionen, och innehåller 134 konstruktiva förslag på hur det offentliga behöver arbeta för att förverkliga rättigheterna i konventionen.

För trots att konventionen varit gällande i Sverige i mer än tio år, har utvecklingen på flera centrala områden stagnerat eller gått bakåt – som skolan, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen. Vi ser att rättighetsperspektivet saknas när det gäller personer med funktionsnedsättning, att konventionen inte används av myndigheter eller inom rättsväsendet, att stora olikheter råder över landet, att lagstiftning brister och att det är svårt att utkräva sina rättigheter.

Måste inkluderas i all politik

En stark röst behövs för de cirka 1,5 miljoner människor i Sverige som i dag lever med någon form av nedsatt funktion. Den negativa trenden måste brytas, politiker och makthavare måste agera utifrån att personer med funktionsnedsättning finns överallt inom samtliga politikområden, med olika lager av identitet men med lika rätt som andra till skola, arbete, vård, hälsa, rättsväsende, stöd från socialtjänst med mera.

Funktionsrätten måste in i all politik från början. Vi har sagt det förr: det är samhällsekonomiskt klokt och kostar långt mindre än utanförskap och särlösningar.

Vi står utan strategi

Sedan funktionshinderstrategin gick ut 2016 har det funnits ett tomrum inom funktionshinderspolitiken – den lilla styrning som funnits sattes på vänt. Nu, fyra år senare, står Sverige fortfarande strategilös och utan plan. Sent 2017 tillsattes en utredning för att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken, vars förslag remitterades hösten 2019. Därefter har inget hänt, det är tyst.

Ingen får lämnas utanför

Inom EU pågår, till skillnad från Sverige, ett intensivt arbete med att förbereda en ny funktionsrättsstrategi som ska följa den som går ut 2020. Det kanske förklarar varför vi ser framsteg i Bryssel, men bakslag i Sverige. Trots blomstrande högkonjunktur har risken för fattigdom ökat och stödet till personer med funktionsnedsättning försämrats, vilket inte får ske enligt konventionen eftersom ett land inte får backa på rättigheter.

Civilsamhällets 134 rekommendationer i rapporten ”Respekt för rättigheter?” rör de flesta politikområden och mål i Agenda 2030. Om Sverige ska nå de globala målen behöver fokus hamna på att ingen lämnas utanför.

Kräver ambitionshöjning

Historiska satsningar inom höstens budgetproposition har aviserats, men kommer funktionsrättsfrågorna och de ökade klyftorna att adresseras den här gången? Kommer någon av civilsamhällets förslag i ”Respekt för rättigheter?” att hörsammas? Kommer den utlovade MR-institutionen att få tillräckliga resurser för att övervaka allas våra rättigheter?

Det är dags för regering, riksdag och andra makthavare att respektera rättigheter, följa sina åtaganden och ta fram en budgeterad strategisk handlingsplan för hur det ska göras.

Nu drar vi igång kampanjen #respektförrättigheter. Vi kräver en ambitionshöjning.

Länk till debattartikeln på altinget.se