Nationell statistik banar väg för en mer inkluderande skola

En ung personmed keps och ryggsäck står med ryggen mot betraktaren. Den blomstertid nu kommer med glädjefyllda skolavslutningar och studentfiranden. Men många barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kämpar i ett skolsystem som misslyckats med att ge alla en jämlik skolgång. Nu finns förslag som kan bli ett startskott för förändring.

Andelen högstadieelever som inte når behörighet till gymnasiet ligger i Sverige stadigt varje år på omkring 15 procent. Många av dessa barn har en funktionsnedsättning. Det vet vi – bland annat baserat på enkäter som flera av våra medlemsförbund genomfört.

Förödande konsekvenser av ojämlik skola

Den svenska skolan är generellt dålig på att skapa tillgängliga lärmiljöer som passar för en mångfald av elever. Elever som har olika funktionsnedsättningar får sällan rätt stöd och anpassningar. Trots att vi har en skarp skollag är efterlevnaden bland skolorna väldigt låg och sällan följer någon upp att skolorna faktiskt följer den lagstiftning som finns.

– Konsekvenserna av en ojämlik skola är förödande. Utan en fullgången skolgång är framtidsutsikterna inte ljusa – många riskerar att drabbas av psykisk ohälsa med arbetslöshet och fattigdom som följd, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Nationell statistik behövs

Vi har idag ingen samlad bild av hur skolsituationen ser ut för elever med funktionsnedsättningar. Under många år har funktionsrättsrörelsen drivit på om nationell statistik för att belysa skolsituationen för barn och elever med funktionsnedsättning, för att i slutändan få till förändring och förbättringar.

I juni 2021 tillsatte den dåvarande regeringen äntligen en utredning som skulle föreslå hur nationell statistik skulle kunna tas fram. Magnus Tideman, professor i socialt arbete med inriktning mot funktionshinder, fick uppdraget som utredare. I slutet av förra året lämnade han in sina utredningsförslag Uppföljning för utveckling till regeringen.

I korthet innebär utredningens förslag:

  1. Ett skärpt ansvar för skolmyndigheterna, särskilt Skolverket, att följa upp skolsituationen för barn och elever med funktionsnedsättning.
  2. Framtagande av ett antal metoder för bättre uppföljning.
  3. Ett standardiserat mått för funktionsnedsättning. (Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statistikmyndigheten SCB har redan startat ett utvecklingsarbete gällande detta.)
  4. Långsiktig forskning för att till exempel analysera orsakssamband mellan stödinsatser och olika pedagogiska arbetssätt.
  5. Regelbunden redovisning på nationell nivå om hur det går för barn och elever med funktionsnedsättning i skolan.

Funktionsrätt Sverige och många av våra medlemsförbund har nu skickat in remissvar där vi stödjer utredningens förslag.

Uppmanar regeringen att gå vidare med förslagen

Funktionsrätt Sverige uppmanar regeringen att snabbt gå vidare med förslagen så att vi till slut får en samlad nationell bild om läget.

– Det är en lång väg att gå, men statistik är en förutsättning för att vi framöver ska kunna välja de lösningar som fungerar bäst. Om vårt samhälle ska åstadkomma verklig förändring för våra barn och ungdomar måste vi ha statistik som ger oss en bild av hur verkligheten ser ut, säger Nicklas Mårtensson.

Vill du veta mer?

Remissvar och betänkandet Uppföljning för utveckling

Funktionsrätt Sveriges remissvar (även slutbetänkandet) Uppföljning för utveckling