Gå direkt till innehåll Gå direkt till meny

Nyhet: Urvattnad strategi utan aktiv involvering

Efter att ha varit strategilösa sedan 2016 då den förra funktionshinderstrategin tog slut, aviserade regeringen i förra veckan att en ny funktionshindersstrategi är på gång. Den här gången ska den gälla under en tio års period och bygga på årliga uppföljningar hos 28 statliga myndigheter. Idag har vi fått del av den.

”Vi vill vara positiva och konstruktiva, men vi är oroliga över hur effektiv den nu presenterade strategin kan bli. Med tanke på områdets långsamma utveckling är den tunn, särskilt i jämförelse med den europeiska

Lisa Wallenius Foto Linnea Bengtsson
Bild på Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius. Foto Linnea Bengtsson

funktionsrättsstrategin som hänvisas till. Både vi och utredaren för Styrkraft uttryckte behov av högre politiska ambitioner. Vi har i vårt remissvar exempelvis pekat på behovet av kraftfulla verktyg, som ett inrättande av en insatsstyrka inom Regeringskansliet liksom funktionsrättskonsekvensanalyser i direktiv till utredningar och inför varje beslut, men inget av det finns med. Det kanske är ett resultat av att vi inte har involverats i framtagandeprocessen på det sätt som konventionen säger, kommenterar Elisabeth Wallenius.

Strategins tyngdpunkt handlar om en stärkt uppföljning av funktionshinderspolitiken inom 12 olika områden. 28 statliga myndigheter omfattas av uppföljningsansvaret. Vid strategins mitt, dvs. år 2026, beräknas en handlingsplan ha tagits fram som utgår från vad som baseras på vad som kommit fram i den förstärkta uppföljningen som ska genomföras varje år.

”Uppföljning är bra liksom ambitionen att koppla arbetet till Agenda 2030 och EU-strategin. Tyvärr verkar det som – såvitt vi kan förstå – att myndigheterna själva ska bryta ned de övergripande målen, vilket under den förra strategiperioden inte gav det resultat som vi önskade och behövde. Det är bra att strategin har en bredd, eftersom människors livsområden sträcker sig över hela fältet. Och att rättsväsendet finns med som utpekat område, ett ofta bortglömt område med stora behov av utveckling. Det är också positivt att en handlingsplan ska tas fram, men tyvärr dröjer den för länge. Fem år är en lång tid i en människas liv, i synnerhet barns. De behöver sina rättigheter nu”, fortsätter Elisabeth Wallenius.

Av strategin framgår att Myndigheten för Delaktighet får en viktig nyckelroll i arbetet med att ge stöd åt myndigheterna och skynda på arbetet med att uppnå de funktionshinderspolitiska målen. Men skrivningarna om funktionsrättsrörelsens roll är vaga vilket riskerar att leda till svårigheter med att uppnå det helhetsperspektiv som riksdagen betonade i sitt tillkännagivande efter propositionen 2017.

”För att det här arbetet ska bli framgångsrikt behöver vår roll som oberoende samverkanspart tydliggöras och stärkas betydligt. Det gäller i förhållande till regeringen,  i samarbetet med MFD och i de alla samverkansråd – statliga, kommunala eller regionala – som vi funktionsrättsorganisationer deltar i. Vi ser fram emot att få förutsättningar att anta den roll som konventionen kräver i den fortsatta processen för en handlingskraftig funktionsrättspolitik som stärker respekten för rättigheter”, avslutar Elisabeth Wallenius.

Ta del av strategin på regeringens webbplats. 

Ta del av Funktionsrätt Sveriges remissvar över ”Styrkraft i funktionshinderpolitiken” (SOU2019:23).

Ta del av debattartikeln Funktionshinderspolitiken utvecklas bakåt, Dagens samhälle 7 maj 2019,