Aktivitetskrav inom försörjningsstödet riskerar att öka utanförskapet
– Om man ställer högre krav på individen utan att erbjuda ett individuellt utformat stöd riskerar människor att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Vi saknar genomgående ett funktionsrättsperspektiv i regeringens förslag, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade inom försörjningsstödet. Socialstyrelsen har visat att ekonomiskt bistånd är sex gånger vanligare bland personer med insatser enligt socialtjänstlagen jämfört med övriga befolkningen.
För att fler ska komma närmare arbetsmarknaden föreslår regeringen att personer som får försörjningsstöd måste delta i aktiviteter på heltid för att få ekonomiskt bistånd. Samtidigt riktar regeringen ett krav mot kommunerna att de ska erbjuda meningsfulla aktiviteter till alla inom försörjningsstödet.
– Att kommunerna ska erbjuda meningsfulla aktiviteter är i grunden något positivt, men det behöver också säkerställas att insatserna är evidensbaserade och anpassade efter varje individs behov och förutsättningar. Annars får de ingen positiv effekt utan kan tvärtom bidra till känslan av misslyckande och förstärka utanförskapet, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Funktionsrätt Sverige saknar en analys utifrån den komplexa situation som många personer med funktionsnedsättning möter i relationen till arbetsliv och myndigheter..
– Avsaknaden av ett funktionsrättsperspektiv är en stor brist i förslaget. Vi hoppas att regeringen lyssnar på kritiken från oss och andra organisationer och är beredda att göra ett omtag, säger Nicklas Mårtensson.
Aktivitetskravet för personer som får försörjningsstöd ska träda i kraft den 1 juli 2026.
