Engagerad debatt om rättshjälp och skydd mot hatbrott

Torsdagen den 30 juni arrangerade Funktionsrätt Sverige en digital, rättspolitisk debatt med representanter för riksdagspartierna. Debatten leddes av Nicklas Mårtensson, generalsekreterare för Funktionsrätt Sverige, och den fokuserade på två viktiga frågor för organisationen – behovet av att reformera rättshjälpen och att stärka rättsskyddet för personer med funktionsnedsättning.

Alla ska ha tillgång till rättvisa. Idag avslås de allra flesta ansökningar om rättshjälp och många har inte tillgång till rättssystemet på lika villkor som andra. Dessutom finns det luckor i lagen som gör att personer med funktionsnedsättning inte åtnjuter samma rättsskydd mot hatbrott som andra grupper. Det här är frågeställningar som stod i fokus i debatten den 30 juni, där Funktionsrätt Sverige bjudit in riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner. Tyvärr tvingades Vänsterpartiet lämna återbud i sista stund, men det blev en engagerad diskussion mellan sju partiföreträdare.

I debattwebbinariet uttrycker både Miljöpartiet och Kristdemokraterna ett tydligt stöd för Funktionsrätt Sveriges förslag om en statlig utredning som ser över bristerna i rättshjälpssystemet.

– Miljöpartiet välkomnar Funktionsrätt Sveriges förslag om att tillsätta en utredning för att förbättra tillgången till rättshjälp. Det här är frågor som kan vara otroligt viktiga för livskvaliteten, säger Martin Marmgren (MP), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson.

Pia Steensland (KD), riksdagsledamot och talesperson om funktionsrättsfrågor, menar att det alltför ofta krävs att det görs en överklagan av den enskilde i frågor kring LSS och assistans. Då vägs orden ”på guldvåg”.

– Och om man inte har hjälp och stöd i den processen kan man bli utan stöd som man behöver för att klara vardagen. Vi vill gärna se en översyn av hur vi kan stärka rättssystemet i de här avseendena. Vi ställer oss bakom Funktionsrätt Sveriges förslag om en översyn.

Liberalerna har förslag om att inrätta en särskild LSS-inspektion, som ska kunna erbjuda rättshjälp.

– Vi tycker att vi ska ha en LSS-inspektion som både tittar på det som inte fungerar, men framför allt att ska man där kunna få rättshjälp och stöd. LSS är ju en rättighetslag som försämrats under lång tid, säger Juno Blom, riksdagsledamot, Liberalerna. ,

Även Moderaterna uttrycker sig positivt till Funktionsrätt Sveriges förslag kring reformer av rättshjälpen.

– Jag tycker att ni gör ett mycket bra jobb när ni lyfter de här frågorna i era rapporter. Moderaterna är beredda att se över det här med gratis rättshjälp i Förvaltningsdomstolen under nästa mandatperiod, säger Ulrika Heindorff (M), riksdagsledamot.

Johan Hedin, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Centerpartiet, säger att han inte har något emot förslagen om att införa kostnadsfri rättshjälp, men partiet har inte budgeterat för detta.

– Vi måste nog gemensamt lägga kraft på att skapa politiskt tryck för att det ska kunna hända. Pengarna finns egentligen, men vi måste lägga dem på rätt saker och gör det i rätt ordning. Det finns viktiga saker som måste prioriteras före.

Tobias Andersson (SD), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson, menar att frågan om kostnadsfri rättshjälp länge har varit och fortfarande är en kostnadsfråga.

– Nu kanske många uttrycker sig positivt till ert förslag, men man bör ha i åtanke att ingen har yrkat för det skarpt i riksdagen. Vi är villiga att se över detta under nästa mandatperiod, men jag kan inte göra några utfästelser om att vi vill ändra nuvarande ordning.

Socialdemokraternas representant i debatten, riksdagsledamoten Mikael Dahlqvist, tycker att rättshjälpssystemet fungerar ganska tillfredsställande idag.

– Både myndigheter och förvaltningsdomstol ska genomföra allsidiga utredningar, men är man missnöjd har man möjlighet att överklaga och kan vända sig till Justitieombudsmannen.

Justitieministern ser en möjlig väg

Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna ger ett tydligt stöd till Funktionsrätt Sverige i frågan om att ändra lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättning skyddas mot hatbrott på likvärdigt sätt som andra grupper. Socialdemokraternas representant framför en hoppingivande hälsning från regeringen i den här frågan.

– När jag samtalat med vår justitieminister Morgan Johansson säger han att en möjlig väg framåt skulle kunna vara att lägga till funktionsnedsättning i straffskärpningsgrunden på samma sätt som för kön. Här finns en öppning, säger Mikael Dahlqvist (S).

Moderaternas representant lovar att ta upp frågan med partiet.

– Det här är inte en fråga som Moderaterna har drivit tidigare, men jag har läst rapporten Luckor i lagen och mitt löfte är att driva den här frågan vidare inom Moderaterna, säger Ulrika Heindorff (M).

Funktionsnedsättning finns inte med i brottsbalkens regler om olaga diskriminering, hets mot folkgrupp eller i straffskärpningsregeln och skyddar därmed inte personer med funktionsnedsättning. Sverigedemokraterna menar ändå att personer med funktionsnedsättning har ett skydd mot hatbrott.

– Kollar man i brottsbalken 29 kapitel paragraf 2.3 så lyder den: ”Om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårighet att värja sig, så utgör detta en straffskärpningsgrund.”. Det finns faktiskt prejudicerande rättsfall där den paragrafen har tillämpats för personer som har funktionsnedsättning, säger Tobias Andersson (SD).

Andra partier utvecklar frågan vidare och menar att det behövs ett förtydligande i lagstiftningen:

–  Även om man skulle kunna tolka in det i vissa paragrafer så tycker vi att tydligheten ska bli så stark så att det inte blir någon otydlighet. Vi välkomnar era förslag, säger Pia Steensland (KD).

– Att man kan vara i en utsatt situation i allmänhet är en sak, att man kan vara utsatt för hat som grupp är en annan sak. Där är det viktigt att man får det skyddet. Jag skakar gärna hand med andra som driver detta och ser till att funktionsnedsättning kommer med i båda paragraferna – både som straffskärpningsgrund när det gäller hatbrott och som ”hets mot folkgrupp”, säger Martin Marmgren (MP).

”Otroligt viktigt med uppföljning”

Nästa fråga till partierna gäller behovet av ökade kunskaper om funktionsrätt inom rättsväsendet. Är partierna beredda att avsätta budgetmedel för att öka kompetensen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt inom hela rättsväsendet? Det blir tydligt att partierna inte har drivit den här frågan specifikt, men Kristdemokraterna kommer med ett konkret förslag.

– En tanke är att en sådan här kompetenshöjande insats skulle kunna ingå i uppdraget för Institutet för mänskliga rättigheter. Det är otroligt viktigt för oss kristdemokrater att mänskliga rättigheter får en prioritet inom rättsväsendet, säger Pia Steensland (KD).

Johan Hedin (C), Martin Marmgren (MP) och Mikael Dahlqvist (S) uttrycker att det finns fortsatta behov av kompetensutveckling kopplat till mänskliga rättigheter. Däremot utlovas inga pengar för riktade satsningar från något av partierna i den här debatten.

– Men jag ser att det brister i kunskapen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt generellt, inte bara inom rättsväsendet. Vi får se till att vi använder de pengar som finns för att höja kompetensen, säger Mikael Dahlqvist (S).

Juno Blom (L) hänvisar till att Polisen, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har fått uppdrag när det gäller kompetensutveckling och hon menar att det är otroligt viktigt med uppföljning att det här verkligen genomförs. Moderaternas Ulrika Heindorff menar att det kommer in för lite av de här perspektiven i utbildningarna.

–  Det handlar om en utbildningsfråga och de här frågorna skulle man till exempel kunna lyfta in i juristutbildningarna mycket tydligare än idag, säger Ulrika Heindorff (M).

Tobias Andersson (SD) invänder däremot mot att mänskliga rättigheter saknas i utbildningarna idag.

– Jag tror att det här är något man ägnar ett överflöd av tid åt i de flesta fackutbildningar nuförtiden, säger Tobias Andersson (SD),

Bristande tillgänglighet till rättslokaler

Den sista frågan till partirepresentanterna handlar om behovet av att åtgärda brister i tillgänglighet i rättslokaler och rättssystemet generellt. Tobias Andersson (SD) säger att partiet inte har något emot detta, förutsatt att det inte medför risker för säkerheten i rättslokalerna. Övriga partier som deltog i debatten menade att det är självklart att rättslokaler ska vara tillgängliga för alla.

– Myndigheterna har det här kravet och vi utgår att det följs. Vi kommer att prioritera den här frågan och följa upp hur myndigheterna arbetar, säger Mikael Dahlqvist (S).

– Självklart ska rättslokaler vara tillgängliga för alla, det ska bara göras! säger Martin Marmgren (MP).

– Jag instämmer. Självklart ska tillgängligheten vara god i alla allmänna utrymmen och även i rättslokaler, säger Pia Steensland (KD).

– Alla ska kunna delta i samhället utifrån sina förutsättningar och tillgång till hjälpmedel är viktigt. Jag har själv en dold funktionedsättning – en hörselnedsättning – och då är hörslingor och liknande jätteviktigt för att kunna hänga med. Digitala möten är att föredra framför de fysiska, säger Ulrika Heindorff (M).

– Frågan är hur vi ser till att det blir på det här viset och det handlar om uppföljning. Vi har ett stort ansvar att se till att det följs upp, säger Juno Blom (L).