Tydligare skrivningar behövs om att skolmiljön ska fungera för alla elever liksom en elevhälsa som rymmer flera kompetenser än idag samt säkerställd kompetens hos skolans personal om hur lärmiljöer som fungerar för alla skapas. Det har vi särskilt lyft i vårt remissvar över betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven (SOU 2021:11).
”Vi välkomnar flera förslag, men hade samtidigt behövt skarpare och mer långtgående förslag i vissa delar. Vi hade behövt tydligare skrivningar i skollagen
Bild på Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius. Foto Linnea Bengtsson
med krav på en skolmiljö som fungerar för alla barn och ungdomar. Skolmiljön – den fysiska, psykosociala och den pedagogiska – är helt avgörande för hur barn och ungdomar med funktionsnedsättning lyckas nå målen i skolan, men idag finns alltför stora brister. Det här slår mycket hårt mot barn och ungdomar med funktionsnedsättning och i slutändan får det stora samhällsekonomiska konsekvenser, kommenterar Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Vi är positiva till förslagen om att kompetensutvecklingsinsatser i specialpedagogik för lärare förlängs, att möjligheterna att vidareutbilda sig till specialpedagog och speciallärare förbättras liksom stärkta nationella utvecklingsprogram, men vi saknar samtidigt resonemang kring stärkta grundutbildningar.
”Det behövs ytterligare stärkningar av lärar- och rektorsutbildningen när det gäller området funktionsnedsättning, hur barn fångas upp snabbt och hur tillgängliga lärmiljöer skapas. Även skolledarens roll är viktig och vi menar därför att det även i skolledarutbildningen behövs säkerställas kunskap om de här frågorna, fortsätter Elisabeth Wallenius.
Vi har också tryckt på att det måste ställas krav på huvudmannen att skolor byggs och utformas efter principen om universell utformning, det vill säga att det från början skapas miljöer som fungerar för så många som möjligt. 1400 nya förskolor och skolor beräknas att byggas i Sverige fram till 2026 och ifall det nya som byggs inte följer universell utformning riskerar i stället principen om särlösningar att fortsätta – i strid med Sveriges åtagande och mänskliga rättigheter.
”Vi är förvånade över att det här inte diskuteras mer nu när så många skolor ska byggas. Vi vet ju hur den fysiska lärmiljön påverkar barns förutsättningar för lärande och möjligheter att alls vistas i skolan. Det är ett faktum att barn och ungdomar får problematisk skolfrånvaro och stängs ute på grund av den otillgängliga fysiska skolmiljön.”
