Nyhet: Vi saknar funktionsrättsperspektivet i utredningen om en mer likvärdig skola
Funktionsrätt Sverige ger både ris och ros till utredningen En mer likvärdig skola. Flera av förslagen är bra, men vi saknar genomgående funktionsrättsperspektivet.
Funktionsrätt Sverige har nu förmedlat våra synpunkter på betänkandet En mer likvärdig skola — minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) Vi
Vi instämmer i utredningens uppdrag och centrala uppfattning om att mycket mer behöver göras för att uppnå en likvärdigs kola och minska skolsegregationen i landet. Vi tror liksom utredningen att ett större statligt ansvar, en högre regional närvaro från våra skolmyndigheter, att kösystemet slopas och ett tydligare ansvar på huvudmännen att verka för en allsidig social sammansättning tillsammans utgör ett bra recept för en mer likvärdig skola.
Funktionsrätt Sverige är samtidigt djupt kritiska till att funktionsrättsperspektivet saknas i utredningen, både i de begreppsliga resonemangen och i analysen av vilka förutsättningar som krävs för att uppnå likvärdig i skola och minska skolsegregationen i landet. Detta är anmärkningsvärt med tanke på utredningens syfte.
”Vi saknar förslag som handlar om hur skolorna i Sverige ska göras inkluderande och tillgängliga ur ett fysiskt, pedagogiskt och socialt perspektiv. Vi saknar förslag om att en strategi ska tas fram i det syftet. Det är inte minst viktigt nu när 1400 nya förskolor och skolor ska byggas i Sverige fram till 2026.”, säger Elisabeth Wallenius Funktionsrätt Sveriges ordförande.
Vi är också mycket besvikna över att utredningen tycker att kommuner även i fortsättningen ska kunna neka tilläggsbelopp för elever med funktionsnedsättning på grund av ekonomiska och organisatoriska svårigheter. Detsamma gäller skrivningarna om skolskjuts, där rätten till skolskjuts även fortsättningsvis föreslås vara kopplad till principen om skolplacering i rimlig närhet till hemmet.
”Så länge dessa skrivningar kvarstår i skollagen har inte elever med funktionsnedsättning samma möjligheter som andra att välja skola och omfattas därmed inte heller av det fria skolvalet. Om elever med funktionsnedsättning ska omfattas av resonemanget om en likvärdig skola måste också skollagen skapa förutsättningar för detta. Så är det inte idag”, säger Elisabeth Wallenius.