Sanktioner i välfärdssystemen riskerar att slå mot personer med funktionsnedsättning

Regeringen har nu lagt de sista förslagen i sin bidragsreform. Samtidigt utreds nya sanktioner inom arbetsmarknadspolitiken. Funktionsrätt Sverige varnar för en utveckling där skärpta krav införs i flera system samtidigt – och där enskilda riskerar att ställas till svars för brister i myndigheternas service och digitala system.

Regeringen vill genomföra en bred bidragsreform med skärpta villkor och nya sanktioner i socialförsäkringen och försörjningsstödet. Det handlar bland annat om aktivitetskrav, bidragstak, sanktionsavgifter och möjligheten att stängas av från ersättningar. Parallellt föreslås liknande administrativa sanktioner i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i arbetslöshetsförsäkringen.

Funktionsrätt Sverige har i sina remissvar avvisat flera av förslagen.

– Vi ser allvarliga risker med en utveckling där både kraven skärps och konsekvenserna av fel blir mer långtgående. Flera av förslagen är svåra att förena med ett samhälle baserat på starka rättigheter för den enskilda individen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Bristande rättssäkerhet

Funktionsrätt Sverige pekar på att rättssäkerheten i systemen redan i dag brister. En granskning från Inspektionen för socialförsäkringen visar på problem i Försäkringskassans hantering av återkrav. Samtidigt har Justitieombudsmannen nyligen riktat skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för brister i tillgänglighet och service, särskilt gentemot personer med funktionsnedsättning.

Det finns också aktuella fall som lyfts till FN, där personer med funktionsnedsättning har drabbats av kännbara sanktioner till följd av formella fel i kontakten med Arbetsförmedlingen, trots kända brister i stöd och tillgänglighet.

– Vi ser med stor oro på att staten föreslår repressiva åtgärder samtidigt som myndigheternas egen service- och utredningsskyldighet uppvisar så stora brister.

Funktionsrätt Sverige varnar för att de föreslagna sanktionssystemen i praktiken bygger på ett strikt ansvar, där den enskilde riskerar att drabbas ekonomiskt oavsett om felet varit avsiktligt eller inte.

– Felaktiga uppgifter beror inte alltid på fusk, utan ofta på missförstånd eller brister i systemen. Om felet beror på otillgängliga system är det orimligt att den enskilde ska ställas till svars, avslutar Nicklas Mårtensson.