Press: Universell utformning saknas i regeringens forskningsproposition

Funktionsrätt Sverige välkomnar flera av de satsningar som föreslås i regeringens forsknings- och innovationsproposition som kom i förra veckan. ”Flera av förslagen är viktiga för våra medlemsgrupper, inte minst ökad forskning inom primärvården”, säger Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius i en kommentar. ”Samtidigt förstår vi inte den generella avsaknaden av universell utformning som ett väsentligt bidrag i de stora samhällsutmaningar som lyfts fram i proppen, inte minst när det gäller digitalisering.”

Regeringens forsknings- och innovationsproposition anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren. Resurserna ökar kraftigt redan nästa år och det ambitiösa målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Propositionen ligger också i linje med regeringens budgetproposition för 2021 (prop. 2020/21:1) som fokuserar på fem stora samhällsutmaningar; däribland jämlik hälsa och ett demokratiskt och starkt samhälle. En av satsningarna inom hälsoområdet är finansiering av forskarskolor och ökade förutsättningar för primärvårdens medarbetare att driva och delta i forskningsprojekt. Detta är i linje med primärvårdsproposition som riksdagen nyligen antagit och förslagen i God och nära vård.

”Många av våra medlemmar som lever med kroniska sjukdomar söker sig främst till primärvården. För att kunna förbättra och vården och förebygga ohälsa är det på tiden att forskningen sker nära individen”, säger Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius.

Sverige har åtagit sig att genomföra Funktionsrättskonventionen. Ett åtagande i konventionen är att främja forskning och utveckling inom universell utformning. Vinnova har under åren 2017 – 2020 haft ett särskilt uppdrag om cirka 80 miljoner för att arbeta med tillgänglighetsdesign och universell utformning, men den här propositionen inte innehåller en enda krona till universell utformning.

”Det tycker vi är oacceptabelt”, säger Elisabeth Wallenius. ”Men det är också mycket förvånande, eftersom principen om universell utformning ger så tydlig vägledning i arbetet med hållbar utveckling, att genomföra Agenda 2030 och fullgöra löftet om att ”Ingen ska lämnas utanför””.

Universell utformning handlar om att använda inkluderande processer och utgå från ett mångfaldsperspektiv vid all innovation och samhällsutveckling. Några satsningar i proppen handlar exempelvis om nya tioåriga nationella forskningsprogram, bland annat inom psykisk hälsa, digitalisering samt segregation. Upp till en tredjedel av personer med funktionsnedsättning befinner sig i digitalt utanförskap. Funktionsrätt Sveriges medlemsgrupper tillhör också de mest segregerade grupperna i samhället.

”Funktionsrätt Sverige menar att universell utformning är något som är helt avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen, oavsett om det handlar om att bryta segregationen i olika delar av samhället eller att säkerställa att distanslösningar för arbete och utbildning kan användas av alla”, säger Elisabeth Wallenius.

Coronapandemin har med all tydlighet visat vikten av forskning och kunskap. Pandemin har också blottat allvarliga brister för personer med funktionsnedsättning.

”Vi har bevittnat den negativa effekten på människors psykiska mående och personer med funktionsnedsättning har drabbats särskilt hårt. Funktionsrätt Sverige ser därför positivt på dessa specialsatsningar som är enormt viktiga för våra medlemmar”, avslutar Elisabeth Wallenius.

Ta del av regeringens forskningsproposition