Stärk funktionsrätten – gör konventionen till lag!
Sverige ser sig som ett föregångsland för mänskliga rättigheter.
Men för många personer med funktionsnedsättning fungerar rättigheterna inte i praktiken. Trots att Sverige ratificerat funktionsrättskonventionen saknar den fortfarande fullt genomslag i lagstiftning och myndighetsbeslut.
Det behöver ändras.
Skriv under namninsamlingen för att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag:
Namninsamling: Gör Funktionsrättskonventionen till lag!
Dela din berättelse!
När fungerade inte dina rättigheter – trots att de borde ha gjort det?
Har du fått kämpa för något som borde vara en självklar rättighet?
Vi vill synliggöra situationer där funktionsrätten inte fungerar i praktiken. Det kan handla om skolan, arbetslivet, vården, fritiden, tillgänglighet, LSS, myndighetskontakter eller andra delar av samhället. Dina erfarenheter är ett viktigt underlag i det arbetet.
Så kan du bidra:
Dela din berättelse med oss! Berättelserna kan användas i kampanjen och i vårt påverkansarbete inför valet 2026 – anonymiserade och med ditt samtycke.
Dela din berättelse via formuläret
Du kan också:
- dela din berättelse på Instagram
- använda hashtaggen #skamfläcken
- gärna tagga @funktionsratt_se så att vi hittar ditt inlägg
Tänk på:
Dela bara det du själv känner dig trygg med. Undvik att lämna ut känsliga uppgifter om dig själv eller andra.
Genom att dela din berättelse hjälper du oss att visa varför rättigheterna behöver stärkas – och varför funktionsrättskonventionen bör bli svensk lag.
Välfärdslandet Sverige –
är det fortfarande ett land för alla?
Sverige ser sig som ett föregångsland för mänskliga rättigheter. Men det finns en skamfläck som stör bilden: Personer med funktionsnedsättning får inte sina rättigheter tillgodosedda, utan möter hinder i skolan, på arbetsmarknaden, i vården och i rättssystemet. Många lever med risk för fattigdom och saknar reella möjligheter att hävda sina rättigheter när något går fel.
Det är dags att tvätta bort Sveriges skamfläck och säkerställa att vi lever upp till FN:s funktionsrättskonvention.
Konventionen har blivit lag i vårt grannland Norge. Men i Sverige, som gärna ser sig som ett föregångsland för mänskliga rättigheter, är konventionen inte införd i lag. Barnkonventionen är svensk lag – men inte funktionsrättskonventionen.
När FN 2024 granskade situationen för personer med funktionsnedsättning i Sverige konstaterades allvarliga brister och att utvecklingen går bakåt på flera områden.
Sverige behöver visa att funktionsrätten tas på allvar. Rättigheterna måste få genomslag i människors vardag och då krävs förändringar i lagstiftning, i myndigheters beslut och i politiken. Funktionsrättskonventionen måste ges en starkare ställning i svensk rätt.
Först då kan vi med trovärdighet kalla oss ett land där alla har samma rättigheter och möjligheter.
Vår valrapport: Stärk funktionsrätten – gör konventionen till lag
Vill du veta mer om vilka frågor Funktionsrätt Sveriges driver inför valet 2026?
Läs vår rapport inför valet, Stärk funktionsrätten – gör konventionen till lag!
För att stärka funktionsrätten uppmanar vi den kommande regeringen att:
-
Göra funktionsrättskonventionen till svensk lag. I ett första steg behövs en översyn av hur svensk lag och praxis förhåller sig till konventionen -och att det tillsätts en statlig utredning med civilsamhällets medverkan.
-
Ta fram nationella strategier för jämlik hälsa, inkluderande utbildning och ökad sysselsättning.
-
Göra en samlad översyn av den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning.
-
Säkerställa ändamålsenliga LSS-insatser och avskaffa otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.
-
Införa kostnadsfri juridisk hjälp i förvaltningsärenden.
Debatt
Inför valet i höst publicerar Funktionsrätt Sverige artiklar som lyfter behovet av att stärka funktionsrätten och göra funktionsrättskonventionen till lag.
Foto: Michael Folmer/Mostphotos
Debatt: Vi uppmanar riksdagens ledamöter att rösta nej till skolförslag
Aftonbladet den 5 maj 2026
Den 3 juni röstar riksdagen om genomgripande förändringar som riskerar att allvarligt försämra stödet till elever med funktionsnedsättning. I en debattartikel i Aftonbladet uppmanar vi riksdagens ledamöter att rösta nej – och regeringen att dra tillbaka förslagen.
Läs debattartikeln i Aftonbladet
Debatt: ”Regeringen ökar risken för att fler människor drivs in i fattigdom.”
Sydsvenskan den 22 maj 2026
Ingen ska bli fattig på grund av funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Ändå lever många med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i livslång ekonomisk otrygghet. Decennier av politiska beslut har urholkat Sveriges trygghetssystem. Tillsammans med andra organisationer i civilsamhället uppmanar vi kommande regering att:
- Tillsätta en utredning med uppdrag att göra en samlad översyn av den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk ohälsa.
- Höja och indexera sjuk- och aktivitetsersättningen så att den följer löneutvecklingen.
- Säkerställa att regler och villkor i trygghetssystemen inte driver människor in i skuldsättning eller fattigdom – och att tillämpningen anpassas efter individens faktiska förutsättningar.
Läs debattartikeln i Sydsvenskan
Debatt: Regeringens arbetslinje kostar tusentals människor chansen till jobb
Altinget den 17 juni 2026
Vi skriver tillsammans med Synskadades Riksförbund (SRF), DHR och Hörselskadades Riksförbund (HRF) om hur regeringens arbetslinje stänger ute tusentals personer med funktionsnedsättning från arbetsmarknaden.
Jobben med lönebidrag har blivit över 22 000 färre på tio år. Taket för lönebidraget har inte höjts sedan 2020. Samtidigt betalade Arbetsförmedlingen förra året tillbaka 1,5 miljarder kronor till statskassan – pengar som hade kunnat användas för att fler skulle få stöd till arbete.
Men viljan att arbeta finns. Siffror från SCB visar att nio av tio unga med funktionsnedsättning tror att de kan jobba om de får rätt stöd.
För Funktionsrätt Sverige är detta ett tydligt exempel på det vi lyfter i vår valkampanj: det är en skamfläck att funktionsrätten inte fungerar i praktiken. Vi menar att det behövs en konkret handlingsplan för att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning.
Debatt: Färdtjänst, ledsagning och tolk ska vara en rättighet
Expressen den 18 juni 2026
När LSS infördes 1994 markerade lagen en syn på personer med funktionsnedsättning som individer med rättigheter – inte bara behov. Med rätt hjälpmedel, personlig assistans, ledsagning och tolktjänst skulle fler kunna leva som andra. Men så ser det inte längre ut. Ledsagning beviljas till ytterst få. Personlig assistans ifrågasätts och dras in. Tolktjänst har blivit en kamp i stället för en rättighet.
Ansvaret förskjuts från det offentliga till individen, närstående och ideella krafter – och vilket stöd du får avgörs ofta av var du bor och vad du har råd med. FN riktade kritik mot Sverige 2024, och Riksrevisionen konstaterar att otydliga regler gör stödet beroende av bostadsort.
Funktionsrättsrörelsens organisationer ställer två gemensamma krav till politiken:
- Tillsätt en kriskommission som tar fram en konkret handlingsplan enligt FN:s rekommendationer, i nära samarbete med funktionsrättsrörelsen.
- Gör FN:s funktionsrättskonvention till svensk lag. Sverige har skrivit under – nu är det dags att agera.
Undertecknande organisationer:
Synskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, Hörselskadades Riksförbund (HRF), Förbundet Sveriges Dövblinda, Funktionsrätt Sverige
