Svar: Fler vägar till arbetslivet SOU 2024:74
Sammanfattning av remissen:
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Syftet beskrevs som att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs nio. I uppdraget ingick bland annat att analysera vilka möjligheter som elever som är obehöriga till nationella program på gymnasiet har att välja skola och utbildning och vid behov lämna förslag på valbara yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som i större utsträckning tar hänsyn till elevers olika förutsättningar.
Utredningen fick även i uppdrag att undersöka och vid behov föreslå hur elever på högskoleförberedande program som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan ska kunna erbjudas yrkesutbildning som underlättar etableringen på arbetsmarknaden. Vidare fick utredningen i uppdrag att analysera om obligatoriska eller frivilliga yrkesprov på gymnasial nivå bör införas. Därutöver skulle utredningen ta ställning till om en rätt att fullfölja utbildningen i anpassade gymnasieskolan bör införas för elever på individuellt program.
I uppdraget ingick att analysera för- och nackdelar med hur dagens system för övergången från grund- till gymnasieskola är konstruerat för att på så vis kunna lämna förslag på förändringar för elever som haft svårt att nå målen i grundskolan så att de ges bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet. I mars 2023 avgränsades detta uppdrag genom ett tilläggsdirektiv där det slogs fast att utredningen inte skulle lämna förslag till förändringar när det gäller förekomsten av ett betyg för icke godkänt resultat, betyget F. Betygssystemet skulle även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.
I juli 2023 fick utredningen ytterligare ett tilläggsdirektiv där det tydliggjordes att utredningen skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska utformas i nära samverkan med näringslivet och i första hand kunna ge elever som saknar gymnasiebehörighet en utbildning med en tydlig praktisk inriktning. Utbildningarna bör vara valbara för både elever som är obehöriga och elever som är behöriga till ett nationellt program, men det kan behövas särskilda bestämmelser för att elever som är obehöriga till ett nationellt program ska kunna beredas plats på de nya yrkesutbildningarna om det finns ett intresse för dessa utbildningar även bland behöriga elever. De nya valbara utbildningarnas längd och omfattning bör kunna anpassas dels utifrån de krav som arbetslivet ställer för att eleverna ska bli anställningsbara inom olika yrkesområden, dels utifrån enskilda elevers behov av individanpassning av utbildningen. Utredningen ska även föreslå en benämning på utbildningarna.
I tilläggsdirektivet justerades också utredningens uppdrag angående yrkesprov i syfte att stärka arbetslivets inflytande. Dessutom skulle utredningen med utgångspunkt i erfarenheter från försöksverksamheten med branschskolor föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt kan tillgodoses inom gymnasieskolan.
Sammanfattning av remissvaret:
Funktionsrätt Sverige tror att ett nytt nationellt yrkesprogram kan möjliggöra för vissa elever utan gymnasiebehörighet att gå vidare med sina studier samt att det är positivt att eleverna får längre tid för att slutföra utbildningen. Men vi ser flera nackdelar.
Bristande fokus på skol- och lärmiljön: skol- och lärmiljöns betydelse för elevers skolframgång, återspeglas inte i förslagen. Större fokus borde ligga på att förbättra skol- och lärmiljön för att undanröja hinder för elever med funktionsnedsättning både i grundskolan och gymnasieskolan.
Vi uppmanar regeringen att tillsätta en utredning för att kartlägga skol- och lärmiljön i syfte att undanröja hinder för utbildningen för barn och elever med funktionsnedsättning.
Risk för sänkta ambitioner i grundskolan: ett yrkesprogram med lägre krav kan signalera till grundskolor att det inte är nödvändigt att säkerställa ett tillräckligt stöd till barn och elever med funktionsnedsättning att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vi ser redan sådana tendenser idag.
Stereotypa antaganden: Förslaget utgår från att elever utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram passar bättre på yrkesinriktade program. Det finns olika skäl varför en elev inte klarar skolans mål. Barn och elever med funktionsnedsättning får inte tillräckligt stöd och möter hinder i miljön, men de har samma grad av variation i begåvning, och preferenser i praktisk eller teoretisk riktning, i likhet med andra barn och elever.
Vi föreslår ett par förtydliganden av förslaget för att fler ska kunna klara av att genomföra utbildningen.
- Precisera målgruppen.
- Höj behörighetskravet något, med krav på behörighet i minst två kärnämnen.
Slutligen uppmanar vi regeringen att satsa på yrkesinriktade utbildningar på folkhögskolan, där deltagare med funktionsnedsättning bevisligen klarar att genomföra utbildningen bättre. Vidare tycker vi att åldersgränsen för att gå på folkhögskola ska sänkas till 16 år.