Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever SOU 2024:94
Läs remissen hos regeringen här
Vi kommer att avge yttrande på denna remiss till Utbildningsdepartementet senast den 22 april 2025. Vi tar därför tacksamt emot synpunkter från medlemsförbund och länssamarbeten senast den 28 mars 2025.
Skicka synpunkter till intressepolitiskt ansvarig Agneta Söder.
Funktionsrätt Sveriges hantering
Den här remissen skriver vi remissvar på men arbetet sker i en mindre process. Vi är beroende av att få in synpunkter från medlemsförbunden.
Liksom med alla våra remisser har varje förbund möjlighet att skriva egna förbundsspecifika yttranden.
Sammanfattning av remissen:
Ungefär var sjunde elev lämnar varje år grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. För många av dessa elever skapar detta stora problem, både i förhållande till deras fortsatta utbildning och deras väg ut i vuxenlivet. Utredningens bedömning är att flera av dessa elever under sin skolgång skulle vara hjälpta av att få mer obligatorisk undervisningstid med behöriga lärare än vad den garanterade undervisningstiden innebär. Utredningen föreslår därför att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt ges mer undervisningstid.
Det finns, menar utredningen, ett grundläggande samband mellan mängden undervisningstid elever får och hur mycket de lär sig. Allt annat lika kan en elev som har gått längre tid i skolan mer än en elev som gått kortare tid i skolan.
Forskning och utvärdering visar dock att enbart mer undervisningstid sällan har stora positiva effekter. Att bara lägga till ”mer av samma” inom ramen för ett befintligt skolsystem tycks oftast ha små eller inga positiva effekter. Få av de elever som inte lärt sig det de ska lära sig i den ordinarie undervisningen lyckas lära sig genom att få mer undervisning inom samma betingelser de redan har misslyckats. Utredningen föreslår därför att den undervisningstid som ska tillföras ska ges under andra förutsättningar än den ordinarie undervisningen. Det handlar till exempel om hur stora undervisningsgrupperna får vara.