Svar: Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever SOU 2024:94

Läs remissen hos regeringen här

Sammanfattning av remissen: 
Ungefär var sjunde elev lämnar varje år grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. För många av dessa elever skapar detta stora problem, både i förhållande till deras fortsatta utbildning och deras väg ut i vuxenlivet. Utredningens bedömning är att flera av dessa elever under sin skolgång skulle vara hjälpta av att få mer obligatorisk undervisningstid med behöriga lärare än vad den garanterade undervisningstiden innebär. Utredningen föreslår därför att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt ges mer undervisningstid.

Det finns, menar utredningen, ett grundläggande samband mellan mängden undervisningstid elever får och hur mycket de lär sig. Allt annat lika kan en elev som har gått längre tid i skolan mer än en elev som gått kortare tid i skolan.

Forskning och utvärdering visar dock att enbart mer undervisningstid sällan har stora positiva effekter. Att bara lägga till ”mer av samma” inom ramen för ett befintligt skolsystem tycks oftast ha små eller inga positiva effekter. Få av de elever som inte lärt sig det de ska lära sig i den ordinarie undervisningen lyckas lära sig genom att få mer undervisning inom samma betingelser de redan har misslyckats. Utredningen föreslår därför att den undervisningstid som ska tillföras ska ges under andra förutsättningar än den ordinarie undervisningen. Det handlar till exempel om hur stora undervisningsgrupperna får vara.

Sammanfattning av remissvaret:
Funktionsrätt Sverige stödjer förslaget om en treårig försöksverksamhet med förstärkningsundervisning men har flera viktiga synpunkter. Vi anser att undervisning i halvklass är det mest gynnsamma alternativet, då mindre grupper under rätt förutsättningar ofta ger bättre resultat för elever. Däremot är vi tveksamma till insatsen med ett urval av elever särskilt med tanke på den föreslagna maxtiden på åtta veckor. Många elever skulle behöva längre stöd.
Vi ser också ett behov av att klargöra målgruppen för insatsen, bland annat då gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är svår att dra. Enligt vår mening kan förslaget fungera för vissa elever med funktionsnedsättning, men vi tror inte att man med det här förslaget når den stora gruppen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.
Vi vill också lyfta att miljöperspektivet saknas i utredningen. Vi behöver säkerställa att skolmiljön – socialt, fysiskt och pedagogiskt – är tillgänglig och inkluderande för alla elever. Med en sådan miljö skulle behovet av särskilda insatser minska över tid.