Press

Regeringens beslut om att ta fram en statlig e-legitimation välkomnas av funktionsrättsrörelsen. Samtidigt finns en besvikelse över att förslaget till nationell lagstiftning saknar tydliga och bindande krav på tillgänglighet, vilket riskerar att stänga ute personer med funktionsnedsättning.

Funktionsrätt Sverige ser med oro på en segregerande tendens i regeringens skolpolitik, trots uttalade ambitioner om tidiga stödinsatser. – Flera av förslagen riskerar att leda till att barn och unga med funktionsnedsättning exkluderas. Målet måste vara att skolan utformas så att barn kan inkluderas i den ordinarie undervisningen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Regeringen går nu vidare med förslaget att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott. Förslaget innebär att barn så unga som 13 år kan dömas till fängelsestraff. – Vi delar regeringens ambition att motverka den ökade gängkriminaliteten, men detta är helt fel väg att gå. Att döma barn till fängelse strider mot grundläggande rättighetsprinciper och riskerar att förvärra snarare än lösa problemen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Regeringens har presenterat förslag om en förändrad lagstiftning om omhändertagande för vård av barn och unga som ska ersätta nuvarande LVU. Den uttalade ambitionen är att stärka barn som rättighetsbärare, men Funktionsrätt Sverige ser stora risker med en del av förslagen och uppmanar regeringen att göra paus i lagstiftningsprocessen för att analysera konsekvenserna ur ett rättighetsperspektiv.

Personer med funktionsnedsättning riskerar att exkluderas i kris- och krigssituationer. Nyligen uppmärksammade Sveriges Radio att det saknas tillgänglig krisinformation i många av landets kommuner. Samtidigt avvisar regeringen krav på tillgänglighet i nya skyddsrum i en högaktuell lagrådsremiss. – Nu vill vi att regeringen tar fram en strategi för inkluderande krisberedskap och civilt försvar, i linje med FN:s rekommendationer och i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Den 3 december presenterade Funktionsrätt Sverige rapporten Respekt för funktionsrätt vid ett webbinarium. I rapporten granskas utvecklingen inom svensk funktionsrättspolitik med utgångspunkt i FN:s rekommendationer från 2024. I rapporten konstateras att utvecklingen inom flera centrala rättighetsområden står still – och i vissa fall går bakåt.

Regeringen har idag presenterat nästa steg i införandet av bidragstak, aktivitetskrav i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till välfärden. Funktionsrätt Sverige saknar ett rättighetsperspektiv i regeringens reform.

En person med synnedsättning har fått 60 000 kronor i diskrimineringsersättning efter att Diskrimineringsombudsmannen (DO) bedömt att Västtrafik gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet. ”Det här visar både vikten av att anmäla när man möter bristande tillgänglighet och betydelsen av att enskilda fall prövas av DO”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Norska Stortinget har röstat för att inkorporera Funktionsrättskonventionen (CRPD) i den norska Menneskerettsloven – en lag som är överordnad nationell lagstiftning. – Det här är mycket glädjande och betydelsefullt för funktionsrättsrörelsen i Norden. Nu uppmanar vi svenska politiker att följa Norges exempel, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.