Nyhet: Alla måste kunna handla utan hinder – nödvändiga förslag för att genomföra tillgänglighetslagen i Sverige

I sommar ska den europeiska tillgänglighetslagen var införd i Sverige. Produkter och tjänster ska vara tillgängliga inom EU med samma krav, så att både företag och konsumenter kan handla utan hinder. Men risken är stor att vi får en lag som handlar mer om undantag än om tillgänglighet. Det utredningsförslag som nu är på remiss begränsar införandet av det som vi i EU beslutat om. Det hindrar också arbetet med Agenda 2030 och förverkligandet av Funktionsrättskonventionen.

Arbetet med den europeiska tillgänglighetslagen har pågått i tio år. I juni 2022 ska lagen äntligen vara införd i Sverige och i de andra medlemsländerna. För EU och alla länder i unionen har antagit Funktionsrättskonventionen och därmed åtagit sig att ta fram lagar och standarder för tillgänglighet. Gemensamma tillgänglighetskrav på produkter och tjänster ska göra att företag och konsumenter kan handla utan hinder inom EU. Tillgänglighet kopplas till exempelvis CE-märkning, och nya produkter och tjänster ska tas fram genom universell utformning, vilket innebär att de ska bli tillgängliga för så många användare som möjligt redan från början.

Men i förslaget till hur en svensk tillgänglighetslag ska se ut saknas delar av innehållet och risken finns att undantagen blir regel. Sveriges beslutsfattare riskerar att göra företagen en björntjänst.

Leende kvinna med långt blont hår och glasögona
På bilden: Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare, Funktionsrätt Sverige.

”Kraven på tillgänglighet ökar i hela världen. De företag som integrerar tillgänglighet och universell utformning i sina organisationer går knappast under. Tvärtom. Förutom att de kan sälja produkter och tjänster som fler kan använda, bidrar de till hållbar utveckling och ökade krav på mänskliga rättigheter”, säger Mia Ahlgren, utredare Funktionsrätt Sverige, som också medverkat som expert i utredningen.

I det svenska utredningsförslaget som nu är på remiss till den 1 november ligger tyngdpunkten på kostnader för genomförandet i stället för nyttan.

”Det skickar en signal om bristande kunskap om mänskliga rättigheter och tillgänglighet hos de som har makt och ansvar ”, fortsätter Mia Ahlgren.

Funktionsrätt Sverige har i remissvar gett synpunkter på förslagen. Där lyfter vi fram det som utredningen valt att inte ta med eller ändrat. Vi menar att Sverige inte får avgränsa omfattningen av tillgänglighetsdirektivet utan ta tillfället att utforma ett enhetligt regelverk utan luckor och fokus på krångliga undantag. Det ger goda förutsättningar för samarbeten och innovationer.

”Förutom att tillgänglighet och universell utformning är framtiden, har Sverige åtagit sig att allt nytt som tas fram ska fungera oavsett alla våra olika behov och förutsättningar. En komplett tillgänglighetslag kan bli en kedja som bidrar till att Sverige fullgör sina åtaganden om mänskliga rättigheter och närmar sig de globala målen för hållbar utveckling där ingen lämnas utanför. Det gynnar hela samhället”, avslutar Mia Ahlgren.

Funktionsrätt Sveriges remissvar över ”SOU 2021:44 Tillgänglighetsdirektivet”.

Ta också del av Funktionsrätt Sveriges debattartikel i Computer Sweden ”Tillgänglighet måste byggas in i it-systemen redan från början” (2021-05-20)