Civilsamhället inför FN-förhör: ”Utvecklingen går åt fel håll”
Idag, den 11 mars, inleds FN:s förhör av Sverige om hur vi lever upp till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Civilsamhällets organisationer – som också finns på plats i Genève – är starkt oroade över utvecklingen i Sverige.
– Vi ser att utvecklingen går bakåt inom flera viktiga områden. Sverige har haft tio år på sig att åtgärda de brister som FN lyfte fram vid den senast granskningen, men bara en av FN:s rekommendationer har åtgärdats fullt ut sedan dess. Nu måste regeringen sätta fart i arbetet med att följa rekommendationerna och genomföra konventionen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Den 11-12 mars står Sverige inför det andra FN-förhöret som genomförs sedan konventionen trädde i kraft i Sverige 2009.
Det samlade civilsamhället – drygt 100 organisationer – har skrivit en gemensam rapport till FN inför granskningen av Sverige. Civilsamhället ser över lag en negativ trend i rättighetsutvecklingen och konstaterar att utvecklingen har avstannat eller till och med går bakåt på centrala områden.
– Den största utmaningen är att rättighetsperspektivet varken fått genomslag i lagar, policy eller i praktiken. Det innebär att det är svårt för individen att få sina rättigheter tillgodosedda säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Av de rekommendationer som FN lämnade till Sverige efter det förra förhöret, 2014, har Sverige bara uppfyllt en enda rekommendation fullt ut – inrättandet av ett institut för mänskliga rättigheter.
– Vi har varit utan en oberoende övervakningsmekanism den större delen av tiden och Funktionsrättskonventionen är fortfarande inte införlivad i svensk lag medan vårt grannland Norge tar kliv framåt och nu är på väg att göra den till lag.
Statistik visar att personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor men också sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. I den inskickade FN-rapporten från civilsamhället ges många exempel på hur livsvillkoren försämras inom olika samhällsområden.
– Vi ser ständiga neddragningar i budget och hårdare praxis i bedömningen av rätten till insatser både enligt LSS och Socialtjänstlagen, exkluderande åtgärder som drabbar barn med funktionsnedsättning i skolan och ett arbetsliv där endast 44 procent av de som har en funktionsnedsättning har ett arbete, jämfört med dryga 80 procent i resten av befolkningen.
Civilsamhället hoppas att regeringen tar dialogen på allvar och skyndsamt tar initiativ till en oberoende granskning av hur den svenska lagstiftningen förhåller sig till rättigheterna i Funktionsrättskonventionen. Det behövs också en konkret handlingsplan med tydliga politiska åtaganden för att genomföra konventionen.
– Regeringen måste vända den negativa trenden och inleda ett systematiskt arbete för att konventionen ska få genomslag och i det arbetet vill vi inom funktionsrättsrörelsen vara en aktiv part, avslutar Nicklas Mårtensson.
