Svar: En brottsbekämpande verksamhet hos Försäkringskassan S2026/00444
Sammanfattning av remissen:
I promemorian föreslås bland annat:
1. att den brottsbekämpande verksamheten i huvudsak ska omfatta bidragsbrott och vissa andra brott som rör socialförsäkringen eller andra förmåner och ersättningar som Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten fattar beslut om,
2. att Försäkringskassan, i den brottsutredande delen av den brottsbekämpande verksamheten, ska kunna verkställa vissa tvångsmedel och tvångsmedelsliknande åtgärder,
att en underrättelseverksamhet inrättas vid Försäkringskassan för att förebygga, förhindra och upptäcka brott,
3. en ny lag om personuppgiftsbehandling som ska gälla i den brottsbekämpande verksamheten, nya regler om informationsdelning och informationstillgång, ändringar i offentlighet- och sekretesslagstiftningen samt andra brottsbekämpande myndigheters brottsdatalagar,
4. att förslagen träder i kraft den 1 januari 2028.
Sammanfattning av svaret:
Försäkringskassan bör inte bli en kontrollerande eller brottsbekämpande myndighet, då detta kan skada samhällskontraktet. Repressiva åtgärder baserade på strikt ansvar utan krav på uppsåt eller oaktsamhet är rättsosäkra och orättvisa, särskilt när systemet är otillgängligt eller komplext.
Systemfel, som bristande tillgänglighet och otydlig information, kan leda till felaktiga krav och sanktioner, ofta utan avsiktlig fusk. Att införa administrativa sanktioner utan tillräcklig rättssäkerhet riskerar att drabba personer med funktionsnedsättning oproportionerligt, särskilt de med kommunikationssvårigheter.
Förslaget att undanta brottsbekämpande verksamhet från förvaltningslagen och andra skyddsmekanismer skapar risk för rättsosäkerhet och godtyckliga metoder. Det krävs tydliga lagregleringar för att garantera tillgång till tolk, ombud och anpassad information även vid brottsbekämpning.
En oberoende tillsyn är nödvändig för att förhindra diskriminering och missbruk av befogenheter. Systemfel och bristande tillgänglighet kan leda till att personer med funktionsnedsättning drabbas oproportionerligt hårt, exempelvis genom felaktiga krav eller svårigheter att förstå beslut.
Rättssäkerheten försvagas när individer saknar tillgång till juridiskt stöd och ombud, vilket försvårar att ifrågasätta felaktiga beslut. Fokus bör ligga på proaktiv vägledning och tillgängliga system för att minska fel och öka förståelsen.
Förslaget kan förändra myndighetens kultur till en mer kontrollfokuserad, vilket kan minska tilliten och öka rädslan hos brukare. Ökade sanktioner kan leda till att personer avstår från att söka förmåner, vilket kan öka sociala kostnader och försämra hälsa.
Försäkringskassan bör prioriterar förebyggande arbete och kompetensutveckling för att bättre stödja personer med funktionsnedsättning.
Funktionsrätt Sverige understryker att förslaget inte tillräckligt analyserar påverkan på personer med funktionsnedsättning och kräver en mer omfattande konsekvensanalys.
De uppmanar till att fokus ligger på tillgänglighet, rättssäkerhet och förebyggande insatser, inte på brottsbekämpning, för att stärka förtroendet och skydda rättigheterna.