Rätt stöd till arbete kan inte vänta till 2028
Regeringen tillsätter en utredning om den höga långtidsarbetslösheten. Utredaren ska bland annat se över stödet till personer med funktionsnedsättning och analysera varför de subventionerade anställningarna har blivit färre. Men slutredovisningen kommer först i juni 2028. En sådan översyn fanns med bland de åtta åtgärder som funktionsrättsrörelsen beskrev som akuta i sitt 73-punktsprogram till regeringen 2021.
– Det är bra att frågan nu utreds, men flera förändringar behöver genomföras redan i dag. Ingen ska behöva vänta till 2028 på åtgärder mot brister som redan är kända, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Det är endast drygt hälften av alla personer med funktionsnedsättning som har ett arbete – 52 procent, jämfört med 81 procent i övriga befolkningen. Skillnaden har varit i stort sett oförändrad i flera år.
Men det handlar inte om att människor inte vill eller kan arbeta. Av dem som står utanför arbetsmarknaden och har nedsatt arbetsförmåga uppger två av tre att de skulle kunna arbeta om de fick minst en stöd- eller anpassningsåtgärd.
Allvarliga brister
Riksrevisionens granskning av Arbetsförmedlingen visar på allvarliga brister. Var tionde inskriven person väntar mer än tre år bara på att funktionsnedsättningen ska identifieras. Hälften av dem som fått den identifierad saknar ändå varaktiga insatser. Samtidigt används inte de pengar som riksdagen har avsatt fullt ut.
– Arbetslinjen kan inte bara handla om krav. Den måste också innebära att människor får det stöd de har rätt till. Vi har länge efterlyst en konkret handlingsplan för att höja sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning, säger Nicklas Mårtensson.
Höjning av lönebidraget
Flera åtgärder kan genomföras utan att invänta utredningen. Funktionsrätt Sverige lyfter fram fyra:
- Höj och indexera lönebidragstaket. Taket har stått stilla sedan 2020 samtidigt som löner och andra kostnader har ökat. Arbetsförmedlingen vill själv höja taket och koppla det till löneutvecklingen.
- Korta väntetiderna. Ingen ska behöva stå utan stöd i åratal medan behovet utreds. Och arbetsgivare hinner tappa intresset medan besked dröjer.
- Säkra det individuella stödet. Fler behöver få tillgång till SIUS och andra individuella stöd. Stödet måste också kunna fortsätta efter att anställningen har börjat, så länge det behövs.
- Inför konkreta mål för anställning hos offentliga arbetsgivare. Staten bör sätta mål som går att följa upp för att anställa fler personer med funktionsnedsättning i den ordinarie verksamheten. Kommuner och regioner behöver göra detsamma.
Rättigheterna måste finnas med från början
Rätten till arbete på lika villkor finns i artikel 27 i funktionsrättskonventionen. I direktivet slår regeringen fast att arbetsmarknaden ska vara öppen och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
– Det är ett framsteg att utredaren ska redovisa förslagens konsekvenser för rättigheterna, men det räcker inte att väga in dem i efterhand. Rättigheterna måste styra politiken från början. Därför kräver vi inför valet att funktionsrättskonventionen blir svensk lag – och vi förutsätter att rörelsen involveras aktivt i utredningens arbete. Kunskapen om vad som fungerar finns hos dem som berörs, säger Nicklas Mårtensson.
Läs mer:
Tvätta bort skamfläcken – stärk funktionsrätten och gör konventionen till lag
Nödvändiga arbetsmarknadsreformer – funktionsrättsrörelsens 73-punktsprogram (2021)