Svar: Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap
Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälso- och sjukvårdens beredskap
Sammanfattning av remissen:
Den 1 januari 2026 trädde nya regler om hälso- och sjukvårdens beredskap i kraft. De nya reglerna finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL och hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), HSF, och syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris eller krig.
De nya reglerna riktar sig till kommuner och regioner i egenskap av sjukvårdshuvudmän och innebär bl.a. att kommuner och regioner ska
• erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa under fredstida krissituationer och höjd beredskap,
• hjälpa varandra vid katastroftillstånd,
• planera för katastroftillstånd och händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka,
• lagerhålla sjukvårdsprodukter1.
Det har också införts regler för beslut om hjälp och beslut om kvalificerat katastroftillstånd och vad som ska gälla under sådana förhållanden.
Sammanfattning av svaret:
Funktionsrätt Sverige välkomnar Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd för att kunna skapa en nationell samordnad beredskap på hälso- och sjukvårdsområdet i tider av kris och konflikt. Att säkerställa en jämlik vård på ett nationellt plan är av yttersta vikt, framför allt vid höjd beredskap och krissituationer.
Vi tillstyrker förslagen i huvudsak, men vill betona behovet av att relevanta aktörer och vårdpersonal har tillräcklig kunskap om olika funktionsnedsättningar och de särskilda vårdbehov som kan följa av dem.
Funktionsrätt Sverige välkomnar att Socialstyrelsen tydliggör i de allmänna råden att vård som är nödvändig för liv och hälsa även omfattar vård vid ”allvarliga kroniska tillstånd, vård som förebygger bestående funktionsnedsättning och vård vars uteblivande kan leda till mer omfattande behandling”. Vi anser dock att dessa principer även ska tydliggöras i föreskrifterna. I sin nuvarande utformning beaktar föreskrifterna i alltför liten utsträckning situationen för personer med funktionsnedsättning. Personer med komplexa och kontinuerliga vårdbehov är särskilt sårbara vid störningar i hälso- och sjukvården, vilket gör att regelverket behöver kompletteras med ett tydligt funktionsrättsperspektiv.